De undersökningar som görs och de prover som tas ligger till grund för kommande bedömningar och beslut för det förorenade området. Fältundersökningar planeras i de fall ett mark- eller vattenområde misstänks vara förorenat. Här ger vi tips om vad man bör tänka på och några exempel på provtagnings- och fältmätningsmetoder. Provtagningsplan Innan man utför undersökningen behöver man beskriva vilka fältarbeten som ska utföras och varför. Beskrivningen görs i en provtagningsplan som brukar innehålla följande delar: Undersökningens syfte och avgränsning Information om platsen som ska undersökas, var den ligger, vilken verksamhet som pågår idag, vilken verksamhet som har bedrivits historiskt och vilka framtida planer som finns för området. Eventuella skyddsobjekt så som bostäder eller vattendrag i närheten ska beskrivas. Om information finns om geologi, hydrologi och hydrogeologi kan även det ingå.
Provtagningspunkter och provtagningsfrekvens Provtagningspunkter och provtagningsfrekvens Då en verksamhetsutövare ska visa hur verksamhetens utsläpp påverkar recipienten kan det antingen ske genom att verksamhetsutövaren ansluter sig till ett program för samordnad recipient kontroll SRK-program eller genom egna provtagningar. Ett medlemskap i ett SRK-program innebär inte automatiskt att utsläppen ifrån en verksamhet följs upp eftersom det finns många SRK-program som inte är designade för att svara på hur en verksamhet påverkar statusen i vattenförekomsten. Det är viktigt att rätt parametrar mäts samt att man integrera kunskap om verksamhetens utsläppsmönster med förhållandena i recipienten. Verksamhetens utsläpp Börja med att utvärdera verksamhetens utsläpp. Följande frågeställningar kan vara till hjälp: Är utsläppen kontinuerliga eller sker de vid specifika tillfällen? Förekommer olika ämnen vid olika tidpunkter?