Hur har människan påverkat eutrofa sjöar

Sjön under året Näringsmängd Mängden näring i vattnet har betydelse för vilka organismer man hittar i sjön. Det viktigaste näringsämnet som begränsar produktionen är fosfor, men även mängden kväve påverkar. Genom utsläpp från tätorter och jordbruk har många sjöar idag högre näringshalter än tidigare. Sjöarna indelas i två huvudtyper. Oligotrofa sjöar är näringsfattiga. Någon exakt gräns mellan näringsfattig och näringsrik sjö finns inte, utan alla varianter mellan ytterligheterna förekommer.
Med olika syften har vi påverkat sjöar och vattendrag med dikningar, omledning av vatten eller byggen för att nyttja vattnets kraft. Vi har även senaste åren påverkat vattnets kvalitet med bland annat utsläpp från avlopp, belastning av plaster och utsläpp från industri. 1 vad är övergödning 2 kartlägga hur näringsämnena N (tot.N), P (tot.P), nitratkväve (NO₃-N), ammonium (NH₄-N) och fosfat (PO₄-P,) sprider sig genom ett område, kan myndigheter rikta sina resurser och åtgärder på ett mer effektivt sätt. 3 övergödning konsekvenser 4 Övergödning, eutrofiering, har påverkat många sjöar i områden med stor befolkning. Den ökade mängden näring orsakar bland annat kraftiga algblomningar. Problemen var som störst på och talet, innan avloppsreningsverken fick förbättrade metoder att fälla ut näringsämnet fosfor. 5 Kväve och fosfor är de mest produktionsreglerande ämnena i naturen och tillförs sjöarna på den naturliga vägen, men den antropogena påverkan har också ökat på grund av industrier, jordbruk och biltrafik. Eutrofiering innebär att sjöar växer igen, pga. för hög produktion av växtlighet. 6 En sjö med höga näringsämnen kallas eutrof, medan en sjö med låga näringsämnen kallas oligotrof. Eutrofa sjöar har rik växtlighet och höga näringsämnenivåer. Oligotrofa sjöar är motsatsen, med begränsad växtproduktion och låga näringsämnenivåer. Båda typerna har signifikanta konsekvenser. 7 vad är algblomning 8 lerade individ utan som element i biologiska samhörigheter eller föreningar utmärkta av speciella egenskaper och reaktioner. 9 Här har man funnit kärlväxtarter. 10
Mångfald: Skagerrak Tillstånd för mångfald i Skagerrak I Västerhavet anses det storskaliga havsfisket vara ett av de allvarligaste hoten mot den biologiska mångfalden, och direkt eller indirekt bidragande till att nästan bottenlevande djur och fiskar idag är rödlistade i svenska vatten, samt till storskaliga vegetationsförändringar vid kusten. Även om knubbsäl, tumlare, samt flera fågelarter visar tecken på återhämtning i Skagerrak idag, så är det ännu långt kvar för att uppnå målet om ett rikt växt- och djurliv i detta havsområde. Fisket ett stort problem Överfiske och bifångst anses vara en huvudorsak till att 20 fiskarter idag är hotade i Västerhavet, inklusive vanliga matfiskar som torsk, kolja, långa och hälleflundra. Situationen är dock allvarligast för haj- och rockarter som fångas som bifångst, då dessa är mycket känsliga för fiske på grund av långsam reproduktion. För några arter som rödspätta och gråsej visar dock bestånden idag en positiv trend.